Det är rörigt.
Både i mitt huvud och hjärta.
Men även hemma.
Känns inte som om jag får någon ordning på det heller. Börjar liksom plocka i ena ändan, hoppar runt och kommer ingen vart. Likadant känns det inuti. Jag mår ändå ganska bra tror jag. Jag bara känner mig rörig. Som att vara glad och ledsen (men bra ledsen) samtidig, som att vara nöjd med min ensamhet och förtvivlat vilja ha någon att dela den med, som att vara hungrig och mätt, som att vara fridfull och ha ångest samtidigt. Det är förvirrande. Men ändå...det är ganska bra, tror jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar