Veckan som gått

Har varit varierande.
Sovit bort alldeles för mycket och jag verkar inte komma ifrån den här mördande förlamningen.

Bouppteckningen är äntligen klar, gjorde den i onsdags.
Alla räkningarna är betalda.
Och jag har umgåtts lite med pappa, jätteskönt.
Han är en pärla.

Godisbrist

Räknas man som desperat när man tar en allergitablett, inte för att man behöver utan för att den smaker söta hallon.

Tacksamhet

Det är fan så svårt att vara tacksam just nu men jag ska göra ett försök.

Jag är tacksam för;
- att solen sken idag och jag orkade ta mig ut på en promenad.
- att jag hittade några kronor i en burk så jag kunde köpa mjölk och äppelmos till gröten.
- att jag har ett tak över huvudet och att jag kan betala hyran denna månad med.
- att jag har en mysig morgonrock.
- att pappa fortfarande lever.

pina

fortfarande nada.
lite som att sitta i botten på en tunna och se den fyllas upp med vatten, utan att göra det minsta för att ta sig upp ur tunnan eller ens försöka leda ut vattnet

jag drunknar
och ser det hända

Frågan kvarstår; varför gör jag inget?

*blubb, blubb, blubb*

nästan en vecka har gått

tja, det där med balans....nä
men jag lyckas i alla fall irritera mig som fan på alla
inte så svårt iof
mest är jag nog bara trött som fan på mig själv
*suck*
min flyktbenägenhet är imponerande
jag vet ju att inget kommer att hända om inte jag själv gör något
så varför gör jag inget?
*SUCK*
fan

Aldrig nöjd

Vid nio i morse dök grabben som skulle fixa min uppkoppling, jodå han ringde först, ungefär en timma tidigare. Felet var snabbt åtgärdat, en mojäng var trasig. Så idag har jag varit uppkopplad nästan hela dagen och inte fått ett jota gjort. Var ute en snabbis för att posta ett brev, som jag naturligtvis glömde ett papper som skulle med i, så jag fick liiite luft och jag måste gå ut imorgon igen för att skicka det sista pappret med. Det kommer garanterat att strula till det. Menmen så blir det ibland.

Ska försöka få lite balans i morgon.
Jobbsök.
Utomhusluft.
Koncentrerat surf och forumläsning.
Disk och matlagning.

Vi får väll se hur det går.

Internet är trasigt hemma

Det är sååå synd om mig.
*ynk, ynk, ynk*

Har varit tvungen att masa mig iväg till bibblan.
Inte lätt.

Måendet är väldigt svängigt och skört.

Ena stunden är det rätt ok och jag får lite gjort,
nästa vill jag bara sova eller ännu hellre dö.

Lite mycket funderingar om vilken verkligen det är som är verkligheten så att säga. Den där jag mår skit och som känns mest verklig eller den där jag inbillar mig att det är ok, som inte känns verklig.

Inte för att det direkt spelar någon roll.
Skit är det vilket som.

Bara idéen att jag skulle kunna bidra till något, kunna åstadkomma något är ju bara löjlig. Historien säger en del om hur framtiden blir.

Jag har aldrig "lyckats" med något, så varför inbilla sig att det skulle hända nu?

Det finns ingen plats för mig.
Det är så jag känner.

Sen, visst jag vet varför, för lat, ingen vilja, inga initiativ.
Då blir det ju inte bättre än så här.

Jag vågar inte.
Eller vill jag bara inte.

Oavsett är det mitt "fel" eller vad man ska kalla det.
Man är ju en samhällsparasit!

Under vatten

Årets två första dagar har varit rätt vidriga. Ångesten river och sliter i kroppen, jag är så trött. Det är nog både ett flyktbeteende och en kroppslig, kanske mental utmattning. Kroppen värker på ett sätt den inte borde.

Jag som skulle börja röja i lådor, städa och göra det fint innan helgen var över. Men inte då. Det har bara inte gått. Kommer mig bara inte för.

Vill bara lägga mig ner och dö.
Inte ordna och fixa för att börja det nya "friska" livet.
Med jobbjagande och rutiner, ordning och reda.