skakig

wow, jag är jätteskakig inuti.
Träffade grannen en stund idag och jag skulle berätta något om mig, inte något speciellt, och jag var helt skakig.
Kunde inte prata ordentligt.
Rösten skakade. Jättejobbigt.
Mitt inre skakar.

Jag vill inte ha det så här.

Man får hålla i sig...

fan va det svänger.
Idag mår jag ganska bra.

Känner mig väldigt tveksam över en massa saker, om jobb, praktik, studier, livet, prataren, hemmet mm.

Jag vill men vet inte hur.
Lika ofta vill jag inte vara alls.

Känns komplicerat, liksom.

Vill inte se men...

jag tar en stund i taget.
Känns lite fel att det känns så tryggt att ha en snara bredvid huvudkudden.
Jag vill inte använda den, tror jag.
Men det känns tryggt att ha den.

Känns sjukt, hopplöst.
Eller hopplöst, sjukt.

Förlamad

Får inget gjort. Igår gjorde jag klar ansökan till soc, borde ha varit klar och inlämnad före den femtonde, men har inte orkat eller kommit mig för att göra den. Kommer mig inte för att gå ut för att lämna den heller.

Jag vill inte vara med längre.
Jag hatar att jag inte kan försörja mig, hatar att jag inte får något gjort.
Känner mig bara trasig.
Borde gå till apoteket också.

Funderar på vad jag ska göra.
Men jag vill inte.

Rädd

Varför är jag så rädd för allting?

Äcklad

Känner mig så äcklad, av mig själv, mitt liv, min disk.
Mina fula händer skakar rätt ordentligt, har gjort det i flera dagar nu, har ingen aning om varför
Trött så trött. Mestadels psykiskt.
Huvudet hänger inte riktigt med.

Syn

Jag ser så risigt idag, vet inte varför, allt är lite suddigt och jag har svårt att läsa, dessutom känner jag mig risig,
Gårdagen var inge vidare men jag överlevde i alla fall.

Jag känner mig gammal och överflödig.
Trasig.

Tacksam

Idag är jag tacksam för
- min pappa, han är en bra pappa som alltid ställer upp, mer än han behöver.
- min bror, älskade lillebror.
- mina vänner. som jag inte förtjänar.
- min lägenhet, som ger mig skydd och trygghet.
- min säng, som trots att fjädrarna är på gång att ge upp, ger mig sömn.
- mina händer, för trots allt dom varit med om, funkar bra.

Skakig

Första riktiga tiden med sjukgymnasten. Hon rullade en taggig boll på min baksida och så gjorde vi en avslappningsövning. Jag är förvånad över hur mycket detta enkla kunde påverka mig. Känner mig helt skakig, känner kroppen på ett annorlunda sätt, det är både skrämmande och spännande.
Det är nog nyttigt för mig, även om det är skitjobbigt just nu.

Så trött

Det största problemet just nu är pengar.
Eller tja det är alltid problem.
FK ringde idag, a-kassan har ändrat datum på papprena så jag får bara dom fem i januari och februari trots att förra omgången var beräknad från första januari. Jag orkar inte tjafsa. Jag har inte sökt soc denna månad för jag trodde att jag skulle få mer. Men tji fick jag. Jag får leva gott på alla 5000. Räcker till hyran i alla fall.

Fick en liten nätt vattenräkning också, bara 126 000.
Vart får man tag i dom pengarna?
Ingen vill låna ut till mig som är arbetslös.

Jag vet inte varför jag kämpar.
Det finns ingen plats för mig i det här samhället.

Fan *liten äckelvarning*

En hel jävla vecka av hostande, frysande, svettningar, feber, yrsel och rasslande i rören. Jag tror febern har givit sig i alla fall. Har fortfarande inte hittat termometern, vart är den när man behöver den? Och det är svårt att sova när jag inte kan andas ordentligt. Hatar dessutom att vakna med munnen torr som sahara och tungan är skitäcklig. Har inte orkat göra något heller, visst kan jag skylla lite på att jag faktiskt är sjuk, men lite känns det som att jag saboterar för mig själv. Att jag målar in mig i ett (hostigt) hörn. Nåja, får ta det lugnt helgen med och ta nya tag på måndag. Med AF, MM och terran mf.

Relativt mycket

Jag kan ta relativt mycket i sjukdomsväg men gränsen får vid hosta. Jag hatar att hosta. Det skramlar i luftrören och det känns som om lungorna ska komma upp vilket ögonblick som helst. Och kräkas för att sen kvävas av spyorna. Fan jag har ont i hela kroppen.

Men jag känner mig duktigt ändå, var till AF på info-möte om JOB. Yey, jag ska bli "fas"are. (vilket tydligen är ett val men säger man nej får man heller ingen hjälp från soc.) Ska bli intressant att se om jag får någon försörjning alls. Har massiv ångest över om jag får så det räcker till hyran. Fan jag hatar pengar, samma intensiva ångestpåslag varje månad.

En liiiiite positiv sak är att jag (kanske) kan gå en av arbetsförmedlingens utbildningar och få ersättning från JOB.

Jag känner mig jättetrasig idag men underligt nog har jag inga självmordstankar.
Man får vara glad för det lilla.