Gott Nytt År och Må Kraften vara med er!

Hoppas alla där ute får en bra kväll och ett underbart nästa år.

Mitt nyårslöfte, en repris från förra året:
Att vara snällare mot mig själv.

Och tilllägget iår:
Att ha roligt!

2008

2008

Har läst bloggen och tja, kanske inte det bästa av år, men ändå mycket mer levande än tidigare och jag har blivit bättre på att hantera ångesten och tankarna. Jag skulle nog säga att jag kommit ganska långt när det gäller min egna utveckling. Det känns uppmuntrande men också väldigt skrämmande.

Vem är detta Jag?
Det får bli något för 2009.


Januari
Tung månad även om det verkade ha lättat lite på slutet.

Februari
Inläggen var lite lätt intetsägande denna månad, fast det sista sa så det räckte. För nog hände det saker alltid. Jag fick det jag önskade mig. Jag borde ha varit mer noggrann i formuleringen av vad jag ville ha. Månaden avslutades med för många piller och 2 veckor på sjukhus och 4 eller om det var 5 operationer, för jag förstörde mina händer. Det var tungt men ändå lärorikt, jag fick kläm på det där med radikalt accepterande.

Mars
Tungt som fan, men ändå, jag fick lite gjort trots värken och ångesten. Känns konstigt att läsa, för visst kommer jag ihåg hur det kändes men när jag tänker tillbaka på det så var det ändå hanterbart. Skumt.

April
Det svänger, men jag bestämmer tydligen att jag trots allt vill leva. Och det står jag för fortfarande även om jag inte skulle ha något emot att vara död. För det är jobbigt att vara jag.
Det är en hoppfull månad även om värk och ångest mutar in sina revir.

Maj
Månaden gick i matens tecken. Jag flyttade till min Fina Lilla Lägenhet. Lyckan var total även utan uppkoppling.

Juni
Mamma kom och hälsade på, även om hon inte erkände vad jag gjort. Bloggade från biblioteket för jag har fortfarande ingen uppkoppling. Kanske det var bra för då ägnade jag tid till att tänka på mig själv och mitt liv istället för att fly in i cyberrymden.

Juli
Tillbringades mestadels på sommarstället. Lästa, tänkte och tog det lugnt. Fick mitt beslut från FK, vilket jag fortfarande har svårt att acceptera men jag antar att dom kanske har en poäng i att jag bör/får pengar under en längre period.

Augusti
En svängig månad, antar att dbt:n hjälpte till med det, efter uppehållet i juli.

September
En tungt funderande månad, finns jag? jagsvag? vem är jag? vem är jag i relation till andra?
Det blir en upplysande månad, jag lär mig en del om mig själv, eller snarare upptäcker. På det stora hela är det en bra månad.

Oktober
En livfullare månad, jag kanske lever ändå. Fet ångest och undran om det verkligen ska vara så här? Och det skulle det, tydligen. Många frågor blir det, men inga om några svar. Mycket skrivande blev det i alla fall.

November
Trött och ångestigt, men ändå. Depp antar jag är ordet för månaden. Apati och lidande, liksom.

December
En mer levande månad, jag socialiserar och får lite gjort i alla fall. Trots perioder av apati och flykt känns det som att det blir bättre, att jag kommer någonstans.

Tung ångest

Har sovit dåligt inatt, vaknat flera gånger med näst intill panikångest. Har tagit låång tid att somna om efter varje gång. Jag blir ju bara tröttare av att en försöka sova då.

Nu håller ångesten i sig och jag känner inte för att göra något alls. Men jag ska nog masa mig iväg till kvällen i alla fall och försöka vara lite social, jag känner att jag nog skulle behöva det om än aldrig så lite.

Vill inte vara jag idag.

Roligt

Ibland är det roligare än vanligt att vara social. Jag hade visserligen bjudit in hela dbtgruppen idag men bara en kom, det gjorde iof inget, för vi hade det mycket trevligt och hon är lätt att ha att göra med och är rolig och lättpratad. Nu är jag fasligt trött men på ett bra sätt. Skönt att få vara med om att jag kan vara social utan att jag känner mig som en miffo.

Gammal

jag börjar nog bli gammal, attans vilken tid det tog att bli människa igen. Menmen, idag ska jag snabbstäda lite och handla lite mjölk och sånt. Några ut dbtgruppen kommer över på en fika. Det ska bli kul.

Har lite mycket funderingar annars, så disktraktioner är så välkommna.

Å

Så bakis man kan vara.
Inte kul.

Dovas

var jättetrevligt. Hade kul där. Nu har jag ätit pasta och prinskorv, det var ok men inte så gott. Ska sova snart. Vill inte mer så det är nog bäst.

jag vill så intensivt inte finnas idag

Det känns skumt, denna starka känsla av att vilja hugga, slita och förstöra mig själv.

Att vilja dö så intensivt att jag kan smaka det.

Ändå sitter jag bara här och känner eller kanske mer observerar känslan. Jag liksom erkänner att den är där och att det är ok, men att jag inte kommer (i alla fall inte just nu) agera på den.

Det vore så fantastiskt skönt att slippa mig själv.
Att slippa kämpa, att slippa ångesten.
Helt enkelt att slippa finnas.

Nåja, man ska inte hetsa upp sig, planen för kvällen är öl och lite social samvaro.

Blek sol

lyckades ta mig ut på en prommenad idag, skönt vart det.
Men kallt där det blåser.

Magen är lite sur på mig, antar för att den fått lite för mycket skräp de senaste dagarna.
Ska styra upp saken så den blir glad igen.

Funderar mycket på min kropp just nu.
Jag tycker ju inte om den.
Tycker den är äcklig, vilket ju gör det svårare att vilja/kunna känna den och njuta av den.
Det där med sex blir ju komplicerat då.

Bio

Var och såg Australia med mor min, den var episk och väldigt vacker men nog kunde den ha varit liite kortare än 2 och 45.

Upptäckte också att det är fasligt massa kalorier i lakrits, trodde inte det var sååå illa men ack så fel jag hade. Det tog säkert 20 min att få i mig 1000 kalorier, men goda var dom :-) så jag ångrar mig inte.

Liten uppdatering

Gårdagen överlevdes med försiktighet och mycket jäsande.

Några få beslut fattades och the dracks, annars hände det inte mycket.

Idag blir nog liite aktivare, bla. bio framåt kvällen.

Julafton var trevligt

med alldeles för mycket mat, precis som traditionen bjuder.

Idag är det segt men ok det med.

God Jul

Jag önskar alla en God Jul.

*ler*

Har det fint hemma och lagom men julpynt.
Har både godis och mat och har idag köpt ett par varma vantar som jag letat så länge efter.
:-)

Mamma är här och det går riktigt smidigt.

Jag mår bra.

Pust

Nu har jag panikstädat och pyntat så det är riktigt mysigt här hemma. Ska gå ner och handla när mamma dykt upp så jag inte missar henne, sen är jag klar för dagen :-)

Imorgon ska jag masa mig ner och ta proverna jag glömde ta idag. Nåja.
De sockerprovet kommer inte att vara så bra för jag har ätit godis och drukigt julmust idag, inte mycket till riktig mat heller. Men det känns som om det ordnar sig ändå.

Mår ganska ok idag, lite stressad men det är ju väntat.

Städa

Jag hatar verkligen att städa men det måste göras mamma kommer hit idag så jag vill ju ha det lite sanitärt i alla fall. Dessutom om jag ska erkänna det så mår jag bättre när det är rent omkring mig och jag känner inte av nån täppt näsa och rinnande ögon när jag har det någotsånär dammfritt.

Jag har funderat endel på varför det förfaller så, men jag tror att det är för att jag inte anser att jag är värd att ha det fint omkring mig. Eller nått i den stilen i alla fall.

Ännu en dag av ingenting.

Har inte gjort ett skvatt idag. Påbörjat saker men inte orkat, inte städa, inte lyssna på musik, inte se en film.

Jag har ångest men allt är som på avstånd.
Jag tycker inte om mig själv.
Vill till och med skada men jag orkar inte det heller.
Jag vill inte existera.

Får väll panikstäda imorgon så mamma får plats någonstans, hon skulle dyka upp på måndag.

Pengar idag

Planen var att jag skulle ta blodprovet idag så jag masade mig iväg. Men jag hade tagit fel papper med mig så det blidde inget prov taget. Nåja, jag gick till Vällingby och handlade lite och passade på att passera bibblan för attlämna tillbaka några böcker som naturligtvis var lite sena menmen.

Idag är jag bara trött, så trött. Ska nog bädda rent och masa mig isäng tämligen omgående, kanske läsa en stund.

Imorgon ska jag ta mig i kragen och städa klart så det är fint tills mamma kommer.

****

Jag fantiserar väldigt mycket just nu, förmodligen är det en form av flykt.
Mycket död och förstörelse men också överleva trots alla odds och kärlek.

Jag vill ha en sambo idag.
Men jag vet, det går över.
*ler*

Korta blickar från en annan sida.

Jag är inte jag.
Jag finns inte.

Nej, inte så att jag inte finns rent fysiskt, för det gör jag ju.

Men psykiskt, min personlighet så att säga. Och det är bekvämt att ha det så, inte för att jag vill men jag är ju upplärd att inte finnas.

Nej, jag menar jag är inte lärd att finnas. När jag var liten, när jag växte upp, var speglingen eller feedbacken från mina föräldrar antingen inte där eller bara inte tillräcklig för vad jag behövde. Jag fanns liksom inte. När jag var glad visste jag inte att jag var det, om jag nu var glad, jag minns inte. Och då var det ok. När jag var ledsen visste jag inte att jag var det, om jag nu var ledsen, jag minns inte. Och då var det ok.

Men det är svårt att utveckla en personlighet och lära sig vad en känsla är och vad som är ok och inte i olika situationer om man inte får lära sig det av någon. Allt man vet är att något är fel men man vet inte vad och inte vad man skulle kunna göra åt det eller ens om det man vet verkligen är ”på riktigt” eller lämpligt för situationen.

Jag minns inte någon spegling.

När jag gick i trean gick jag hem från skolan i bara strumplästen, mitt i vintern. Det kommenterades aldrig hemma.
När jag var ännu yngre berättade jag för mamma att en av killarna i klassen var elak mot mig, han gjorde mitt liv till ett helvete. Hon sa att det var ju synd om honom för han hade det ju så jobbigt hemma. (Men jag då?)

Om det jag kände aldrig speglades eller ens lyssnades på, hur ska jag då kunna lära mig att förstå och känna igen mina känslor?

Nu är jag fan 35 och jag börjar lära mig.
Det går i etapper och det är jobbigt.
Jag antar att det är därför som jag så lätt bara stänger av och inte finns när det blir för mycket. Vilket det tydligen alltför oftast är.

Men jag får glimtar, glimtar som säger att ”HEY, du lever ju inte!”
Och jag blir ledsen, jag känner sorg över tiden som bara rinner förbi.
Olevt, utan känslor och med förvirrade och halv tänkta tankar, som i ett vakuum.

Bara existerar.

Jag vill inte ha det så.

Undrens tid är icke över!

Jag har tvättat!

Hm

Jag är lite less på mig själv just nu, jag får inget gjort och jag lyckas inte ta mig för något alls. Det känns som om den mesta tiden bara försvinner, liksom rinner förbi. Jag vill inte/orkar inte känna.

Men jag funderar, förstår lite i alla fall, om gamla saker. Hur dom blivit som dom blivit eller snarare varför jag är som jag är.

Nåja, det kanske vänder.

Fortfarande trött

men annars mår jag ganska bra.

Terapin var bra idag, sista gången iannan juluppehållet.
Nästa gång blir den 8 januari.
Men jag tror det ska gå bra i alla fall.

Har lungnat ner mig ang. tanden.
Fick en tid den 23 jan på det gamla stället.
Hoppas allt går bra tills dess.

Så fantaskiskt trött

har sovit dåligt och jag är så trött men kan inte sova. Har en grym ångest, vet inte riktigt vart jag ska ta ivägen. Jag vill verkligen inte leva längre. Ska det vara så svårt? och jobbigt? Varför är jag som jag är? Varför tar jag inte tag i saker i tid och inte väntar på att det ska bli kris? Jag har ont i min tand. Och även om jag på något sätt lyckas fixa till det den här gången, så lär det ju hända igen. Samma sak. Dessutom blir jag inte bättre, jag mår inte bättre, allt blir tyngre och bara mer kämpigt, så varför?

Jag orkar bara inte.
Jag vill inte.

Jag hatar mig själv och mitt liv.

Det har varit ok ett par dagar och helgen var till och med mer än ok.

Nu vill jag bara dö.

Jag hatar att inte ha pengar.

Var hos tandläkaren idag, var ju på undersökning tidigare och kom fram till att jag måste rotfylla, så idag var det dags. Jag tyckte att jag var ganska lung och jag hade petat i mig en xanor innan jag gick dit. Men det var jobbigt att bara sitta där. Och efter att hon började borra fick jag fulkomlig panik. Skakade, grät och vart nästan inte kontaktbar, har aldrig varit med om något så hemskt. Hon kunder inte ens avsluta det utan gjorde en temporär fylling så jag kunde gå därifrån. De vill inte att jag skulle komma tillbaka dit, för det ansåg inte att det kunde hjälpa mig på ett bra sätt. Jag var och är fortfarande helt förstörd.

Så vafan gör man?
Det kostar ju mer än jag har att sövas och det är enda chansen, jag vill bara dö.

Känner inte att jag orkar ta tag i det här igen och jag har ju precis betalat av förra tandläkarbesöket.

Dessutom känner jag ingen jag kan låna av igen, och banken vill väll inte som vanligt.

Kladdigt i skogen :-)

har varit ute på en prommenad i skogen, det var kladdigt och lerigt. Men skönt även om regnet hängde i luften. Nu ska jag äta lite och jag mår bra. Det är så skönt.

Har lite tandvärk dock, ska MÅSTE ta mig i kragen och ringa på måndag. Få det avklarat.

Levande

jag känner mig levande igen.
Så skönt.
Terran idag gick väldigt bra.
Det känns att jag kommer till insikt.

Jag är trött men glad.

Lussebullar till frukost!

Mumsigt värre och får mig att må bra trots att det regnar ute :-) Har sovit gott inatt och igår var jag hos J och G och bakade lussebullar, J och jag åt sushi först, både gott och trevligt. Jag var nog inte så talför men det var trevligt ändå. A var där han med.

Nu

är jag trött.

Har varit i stan en sväng och köpt lite smått, bla julkort som man knåpar ihop själv. Det blir bara 5 st men i alla fall, överlever jag dom kanske det blir något mer. Sen kom jag över en magnetisk mojäng till kylskåpet :-) så nu hänger kobilderna på rad. Jag har gjort mig ett radband också, lite pyssel med pärlorna för finmotoriken vill inte riktigt men det blev god övning. Måste pilla och ha mig lite oftare. Det är ju kul att pyssla.

Mår förvånansvärt bra, känns skumt efter den kompakta apatin.

Fixade en tid till läkaren med för nya recept mm.

Ska ta mig i kragen imorgon och fixa tandläkartid med, jag måste få det gjort.

Minska sårbarheten. Minska sårbarheten!

Jag jobbar febrilt på det :-)

Vaknade

av mig själv för en stund sen :-) sitter nu och äter frukost och tänkte mig till stan ett tag, ska jaga vantar och änglar är planen. Mår ganska bra.

Dagen

har varit ganska bra :-)
skönt det.

har sovit ett tag men nu måste jag äta lite, är så hungrig jag inte kan sova.
det blir pulvermos och prinskorv och knäckebröd och så julmust förståss.

Ibland är det skönt att vara jag.