torsdag 30 juni 2011

Varmt

Värmen är ganska skön men oh så mycket energi det går åt. Är helt slut efter ingenting. Måste helt klart gå ner i vikt och få bättre kondition. Somnade ovaggad efter gruppen idag.


onsdag 29 juni 2011

Onsdag

For iväg på ett möte i förmiddags, inte särskilt givande men ok ändå. Passade på att käka på vägen hem och köpa godis. Åh så gott och åh så onyttigt. Blev så grymt trött efter det så jag har sovit halva dagen och är rätt inställd på att sova mer.

Igår var jag till psyk-läkaren på förmiddagen, han är bra och självklart får jag inte behålla han.

Sen på kvällen till GoJ. Lägenheten är jättefin och jag blir så glad av att se att dom är glada, särskilt i varandra. Det inger hopp på något sätt.

måndag 27 juni 2011

Måndag

Kom upp i skaplig tid, har fixat lite och donat.
Har massiv ångest för min arm.
Kommer ta månader innan den läker.
Suck.

Känns så typiskt mig liksom.
Sabba en sommar till.

söndag 26 juni 2011

Söndag

Har verkligen komat framför datorn hela dagen och ätit skräpmat. Så jag mår illa. Men det kändes ok ändå, liksom för att jag tillät mig det. Och då är det ok. Imorgon är det tillbaka till en något sockerfriare vardag.

Kliandet håller på att driva mig till vansinne.
Ja, jag vet att jag får skylla mig själv.
Men FAN va det kliar.
Har gjort rent och smort.
Så det borde ge sig snart.

Nåja, men jag säger ALDRIG MER!
Nu är det fan dags att styra upp den här skiten.
Punkt!


lördag 25 juni 2011

Rätt bra idag

Dagen har varit rätt lugn. Det behövdes efter gårdagens svängningar. Har ont i halsen då jag tog en låååångsam promenad på förmiddagen. Jag klarade mig undan regnet. Sen har jag hunnit med halva disken och jag är jättestolt över det. Det krävs inte så mycket idag. Och jag har blivit vän med mobilen igen. Efter en skum inställning.

Tror jag har dragit på mig en infektion i armen.
*mutter*

fredag 24 juni 2011

Tanto

Lyckades, försenad men dock ta mig iväg för att träffa A och en till. Vi satt i Tanto och mös. Lite kallt var det för jag borde tagit en tröja till, menmen. Rätt ok, med gitarr musik och fyllon.
Orkade inte vara där så länge men jag visade mig i alla fall.

Meh det svänger ju

Har hunnit med en mycket rask promenad. Ett par armhävningar och situps. Ätit lite och mår ganska så bra för tillfället. Jag ser lite visset, vilket är irriterande. Men annars är det rätt muntert. Det svänger rätt fort idag. Och jag är väldigt torr om händerna.

Midsommar

Jag är trött och kinkig. Vet inte om jag mest vill krypa ner i sängen igen eller bara slänga mig ut genom fönstret. Gårdagens mående var ovanligt underligt. Jag vet inte, jag kände mig helt knäckt efter gruppen även om det inte hände något särskilt där. Har inte pratat med A så jag vet inte hur det blir idag, om det blir idag. Jag vet inte.


onsdag 22 juni 2011

Känslan idag

Jag mår rätt bra idag.
Vet inte om jag borde säga något, men idag är det faktiskt skönt att leva.
Nu har jag säkert jinxat det och dan blir hemsk.
Men det skiter jag i.
Jag njuter av nuet.

tisdag 21 juni 2011

Ful

Känner mig så ful.
Hopplöst ful.

Och inte blir det bättre med självskadandet.
Är ännu fulare nu.

Fan.

söndag 19 juni 2011

Coelho om normalitet

Normalitet

Normalt är the shit.

Ingen sömn än, har återupptäckt soffan. Den fanns liksom där under alla kläder och prylar. Tänka sig. Har plockat upp alla saker från golvet, plockat undan tvätten och rensat på skrivbordet.

Sorterat strumpor. Jag har 99% svarta strumpor men av någon skum anledning har alla olika svarta nyanser. Detta trots att jag tvätta så gott som alla svarta i samma tvättomgång. Men liksom, vafan? Något lurt är det. En strumpsammansvärjning.


Mulet och regn

Både ute och i sinnet.

Har dock både diskat och tvättat.
Funderar på att sova en stund igen.
Trött och kinkig.

lördag 18 juni 2011

Ja eller nej eller typ

Har så skumma sovtider, orkar inte vara vaken tillräckligt länge. Så jag går och lägger mig tidigare för varje dag. Däckade vid fem idag, utan piller till och med. Men vaknade vid halv tolv. Tja, det ordnar sig nog.

Har ont i kroppen men på ett bra sätt, träningsvärk.

Äter kopiöst mycket, mest skräp och en del kommer upp. Själväcklet är rätt oändligt, så klart. Är medveten om att det är en spiral helt åt helvete.

Funderar på om jag måste ha nya glasögon. Ser så himla dåligt. Har svårt att läsa liten/normal text. Men vill inte det heller. Skulle ju betyda att synen blivit rätt mycket sämre på bara ett par år. Det var ju inte så hemsk länge sen jag fick mina nuvarande.

Var in till stan idag på dan och fikade med A. Alltid trevligt. Skulle dock ha druckit en liten chailatte istället för litervarianten. För mycket helt enkelt.


fredag 17 juni 2011

Tidigt

Har haft flera tidiga mornar. Förståeligt iof för jag har knoppat vid åtta, vilket är lite tidigt. Men det är så skönt att slippa höra alarmklockan varje jävla morgon. Som det är nu vaknar jag av mig själv någonstans kring fyrasnåret. Det är ljust och tyst ute. Fridfullt.

Både igår och idag begav jag mig ut på en promenad men kortare joggbitar. Känner att jag vill ta hand om min kropp och känna in den på ett sätt jag aldrig gjort tidigare. Jag har också provat ute-gymet vid Grimsta. Fasen va jag inte orkar något. Känner verkligen att det här behövs. Men visst jag tar det medvetet lugnt för att inte ledsna och ge upp.

Jobbar på att leva i nuet, eller i alla fall, i några minuters intervaller. För att inte stressas av allt jag borde göra, inte gjort osv. Funkar rätt bra för tillfället.

Kämpar på med min gamla/nya telefon. Det där med användarvänlighet är tydligen ett okänt begrepp. Men jag är i alla fall oändligt tacksam, P. Det är kul med en ny och nog ska vi bli vänner tillslut. Krisar det helt får jag helt enkelt ta mig i kragen och läsa instruktionsboken.

onsdag 15 juni 2011

Känslomässig dag

Mos i huvudet nu.
Vaknade tidigt och fixade soc-papperna.
Jag hatar det.
Jag hatar parasiterandet.
Jag hatar mig.

Åt lunch med underbara J.
Vännen!

Var sen på möte med K på Mellanmålet.
Lite spännande, jag satt och skakade hela timmen
vi pratade. Men jag fick förtroende för henne.
Så jag tror att det kan bli bra.

Berättade "the hilights of" min psysjuka historia.
Fan, jag är trasig.
Har gjort helsjuka saker mot mig själv.
Har gjort helsjuka saker som gått ut över andra.
Jag är helsjuk.
Helt hopplös.

Finns det en framtid?

Eller är det dags att inse hur illa det är och avrätta den här existensen.

Fan värdelöst

Var till prataren igår. Ute i god tid för jag visste inte hur lång tid promenaden skulle ta, kände mig så seg. Kom dit tio över hel och slank in på toa för att fräscha upp mig lite. När jag kom ut såg hon mig och tyckte lite kort att jag skulle komma in, visst tyckte jag och nämnde att jag var ute i god tid idag, hade ju tid vid halv. Men oh nej jag var minsann sen. Efter lite jidder visade det sig att hon hade fel, hon hade skrivit slarvigt. Ok, typ.

Hon nämnde att vi skulle göra en vårdplanering och frågade om det var något jag ville prata om först. Jag undrade "om det verkligen skulle vara så slitsamt att leva". Hon "Vill du verkligen prata om det?" Va? Ok, vi pratar om något annat en stund.

Hon nämner att sjukgymnasten hade ringt och sagt att dom måste ha kontakt med psyk om jag ska få komma dit. Jag antar att det är något om att dom ska kunna "skvallra" på mig om det skulle vara något. Visst jag kan förstå idéen, men skulle uppskattat om sjukgymnasten pratat med mig först. Nu kändes det som om dom pratade över huvudet på mig.

Prataren är alltid rätt snabb att fråga om det är något mer jag vill tala om. Och om jag är tyst en liten stund så tycker hon att vi är klara och reser sig. Tror inte jag varit där hela dom 45 minuterna någon gång, utan blivit smått utslängd innan ens en halvtimme passerat.

Jag tolkar det som rent ointresse av vad jag har att säga. Och att hon förväntar sig att jag ska uppföra mig på ett visst sätt. Att jag inte kan bli hjälpt där och inte av henne. Kanske är hon bara rädd för mig, eller så är hon bara inte utbildad och osäker på hur hon ska hantera mig. Jag vet inte.

Jag har två tider till med henne men jag har bestämt att ställa in dom, jag mår mycket sämre när jag går därifrån så jag tycker ärligt talat inte det är värt det.

Det känns som om jag är ohjälpbar.
Känner mig stämplad som hopplös.

Alternativet är att jag blir skickad vidare till Alvik, dit förövrigt remissen skickades först innan Alvik skickade den vidare till Vällingby. Jag förstår inte varför dom gjorde det. Min journal och även remissen var tydlig med vad jag har för problem, vilka Alvik tydligen har erfarenhet och kunskap om till skillnad från Vällingby.

Nåja, jag har en tid hos psyk-läkaren nästa vecka så jag får ta upp det då.

Jag tror inte att jag orkar med nya människor igen men känner inte att jag har något val, för jag kan inte fortsätta här ute. Fast läkaren är bra och i alla fall måttligt intresserad av vad jag har att säga.

Fast man kanske borde strunta i psyk helt.
Känner mig inte välkommen där.
Och det finns inget som dom kan hjälpa mig med.

Jag är som en groda utan ben, både hopplös och deprimerad.

tisdag 14 juni 2011

Senaste veckan

Det är jävligt labilt just nu, känner att min impulskontroll inte är så bra som den borde.

I tisdags, för en vecka sen, åkte pappa och jag upp till Bollnäs för att hämta mammas urna och sen sova hos mina gudföräldrar. Jag mådde så bra trots att det var jobbigt. Det var trevligt och skönt att spendera lite tid i deras sällskap. Jag har saknat dem. På kvällen hade vi en liten ceremoni, vi tände en marschall, tände ljus och ställde fram mamma. De berättade varma och roliga historier från innan jag vart till. Intressant att få en lite annan bild av mamma. Det enda som fattades var bror min, han mådde inge bra så han kom inte med. Tyvärr.

På onsdagen fortsatta vi till skatan, solen sken och färgerna var nästan vibrerande. Jag mådde bra och det kändes viktigt att ha mamma där.

Torsdagen gick åt till att handla och fixa, bland annats satte vi snöre i flaggstången. Jag tog ut mamma och ställde henne på trappen och läste lite ur sundsvalls tidning. Precis som mamma brukade göra varje sommar. Jag kände verkligen att hon var där. Så många minnen och en saknad som nästan gick att ta på men på ett positivt sätt.

Fredagen var det dags för urnsättningen, vi var ute i god tid, som tur var visade det sig. Dom hade grävt vid fel grav. Vid mammas farmor och farfar. Mamma skulle dela grav med sina föräldrar. Men det ordnade sig och ett nytt hål fixades medans vi var och fikade så allt var klart i tid. Prästen sa några fina ord och bad en bön. Jag ställde ned mamma i jorden och vi la blommor. Och sa några ord var. Enkelt och mycket vackert. Sen lämnade vi kyrkogården och åkte till stugan och åt middag. Jag måste säga att det var en mycket trevlig och lyckad kväll, massa prat om mamma men även annat.

På lördagen kom smällen, jag vart helt knäckt. Hade inte sovit mycket natten innan och inte blev det bättre nu. Trött, ledsen så det gjorde ont. Förtvivlad och jag kände mig helt trasig. Söndagen var lika dan. Ont i kroppen och själen. Lyckades inte slutföra ens de enklaste saker. Självskadade lite vid något tillfälle, jag mins inte när. Pappa har varit en klippa och även om jag inte kunde prata om det, hade inga ord, så fanns han där som tur var.

Tidigt måndag morgon åkte jag hem, en helvetiskt jobbig bussresa på 4,5 timmar. Inte en blund under natten och inte en på bussen heller. Hade sån ångest, sån värk i kroppen. Ville bara gråta men jag fick inte fram några tårar.

Petade i mig sömnisar och alvedon när jag kom hem, somnade vid fyra eller nått på eftermiddagen. Skönt men jag vaknade vid 22 och kan inte somna om. Ska försöka hålla ut idag så det blir lite mer ordning på dygnet. Men jag känner mig bara förtvivlad, jag vill inte. Jag vill sova. Känner att min impulskontroll inte är så bra som den borde menmen. Ska (kanske som tur är) till prataren idag på förmiddagen. Ska göra några ärenden när jag ändå är i vällingby, ska bli skönt att få promenaden även om jag egentligen inte vill.

Idag är färgerna bleka och värken i kroppen påtaglig.

Fan.


Blogg i sommarkläder.

Kände det var dags för ett nytt utseende.

Återkommer med ett inlägg om veckan som gått.

Den har varit allt från fantastisk till förtvivlad.

måndag 6 juni 2011

Rätt bra

Det är attans så varmt men jag mår rätt bra idag. Har varit till apoteket som konstigt nog var öppet idag och hämtat ut lite piller. Promenerade till och från Vällingby. Skumt skönt att röra på sig.

I lördags lyckades jag ta mig iväg till festen, trots massiv ångest. Den lättade rätt snabbt när jag hade kommit in. Mest förvånad vart jag över att folk faktiskt verkade bli glada av att se mig. Det kändes overkligt men roligt.

Jag kan bara gratulera G och J till födelsedagarna och äktenskapet!
Jag är jätteglad för er båda och önskar er all lycka!

Igår tog jag det lugnt, återhämtade mig från den sociala bakisen. På alkohol fronten tog jag det lugnt, en cider och ett glas vitt, så jag slapp den sortens bakis i alla fall.


fredag 3 juni 2011

Lite av varje

Har hänt en del i veckan, möten på psyk och AF mm.

Har svängt hel del i humöret.

Vet inte, men det känns mycket nu.

Inte har jag någon lust att skriva om det heller,
känns inte som om det spelar någon roll eller gör någon skillnad.