Å-hej :-D

Årets sociala event är avklarat.

Jag kan verkligen inte det där med att vara social, men det gjorde inget. Jag överlevde. Har haft lite folk här på tårta, hemmabyggd. Det var riktigt trevligt.

Fick blommor, choklad och presentkort. En äggklocka i form av en ko och en sten som det står harmoni på, den gör sig utmärkt i sandskålen.

Jag är både nöjd och glad.
Och nu är jag helt slut.

Våfflor

Pappa har varit här och gräddat våfflor, jag har inget eget järn så han tog med sig sitt. Får låna det ett tag så jag ska äta våfflor i flera dagar. *ler*

Bror kom inte med, har mår inge vidare. Hoppas det mår bättre snart.

Mamma ringde och var lite elak, hon skröt om att hon skulle till M&L och äta kroppkakor imorgon. *mutter* Va avis jag blir! Men hon lovade att göra kroppkakor till mig nästa gång jag kommer upp. Annars var allt ganska bra med henne, några blåmärken och massa snö.

Ett år närmare döden

Dagen har varit bra så här långt. Varit på ac och bakat, var lite sen dit och gjorde iof inte många knop där heller men det var trevligt ändå. Tårta hade ju varit kul men kanske dom bara firar när man fyller jämnt, kommer inte ihåg. Jag fick ingen i alla fall. Ska nog göra en till imorgon tror jag. En sådär halvfuskig sak. Tänkte inte göra det men känner nog för det ändå. Ska åka till Vällingby på förmiddagen, tänkte köpa bullar på konditorit men det blir nog tårtan istället. Får se. Har sagt till folk att komma till typ 3 så det ska inte vara några problem.

Så nu är jag 37.
Och som vanligt har jag ångest för att jag inte har något att visa upp, ingen utbildning, inget jobb, ingen villa, ingen vovve/katt, ingen pojkvänn/flickvänn. Inget hopp. Och jag känner mig jävligt skyldig för det. Fast det kanske är som dom säger, är man på botten så är enda vägen upp.

Hm

Är hur trött som helst och fryser som fasen inuti. Hoppas verkligen inte att jag håller på att bli sjuk, orkar bara inte med det med.
Som vanligt har jag inte börjat städa förens i sista minuten, men jaja, jag får skylla mig själv.

Nej

Vill fan inte ha det så här.
Har magknip, förmodligen efter för mycket yoghurt. Typ det jag ätit idag och så riskakor förstås. Fet ångest dom kommer och går. Har inte fått något gjort alls. Har ingen koncentration att läsa något eller att se något som är längre än typ fem minuter. Skäms över mitt misslyckade och patetiska lilla liv och över mina fula tänder. Och jag hatar att jag använder ordet "typ" typ.
*mutter*

Skakeliskak

Har skakat som ett asplöv hela dan, mycket jobbigt. Antar att det är ångesten som gör sig påmind i en lite ny skepnad. Drygt, jag vaknade med det och det håller fortfarande i sig. Det är väldigt tröttande.

Har dagen till ära masat mig ut och köpt temlor, en vanlig och en winertemla. Har inte smakat en winer tidigare och det hade jag kunnat stå över. Men den vanliga var jättegod i alla fall. Dom enda temlorna i år.

Avslagenhets rädsla

Känner mig avslagen, frånvarande.
Gillar inte att känna så här.

Men jag är trött, orkar inte riktigt.

Har haft och har huvudvärk, hela jävla dagen.
Är såå godissugen med.

Jag vet, jag borde skriva ett seriöst inlägg och inte bara gnälla.
Men...

Det kommer nog.
Kanske.
Snart.

Utseendeångest

Hm, jag har utseendeångest på min blogg.
Inget är bra eller känns rätt.
*suck*
Nåja, det är ju inte så svårt att byta.
Men man kanske skulle göra en mer personlig eller nått, vet iof inte om det går, men det borde det göra. Vi får väll se.

Tjoho vad det svänger

Gårdagen var riktigt bra, vi provade en ny cd med kroppsscanning på AC. Han som läste hade en jättebra röst. Kvällen var avslagen men ok.

Idag har varit skit, på gränsen till gråt.
Jag vet inte varför.
Blev ingen AC idag.

Mår skönt just nu

Har verkligen sovit ut. Lyckades ta mig upp i går morse för prommis med J, det såg lite tveksamt ut efter allmän förvirring och skumt pillermående måndag kväll/natt.

Hittade just ett inlägg om av Maria Byström som beskriver borderline väldigt bra. Både vackert och väldigt talande.

Så så så trött

Försov mig och kom försent till ac.
Drog av skosnöret.
Tappade min älsklingsmössa på tunnelbanan.

På terapin tyckte jag att det var dags att avsluta.
Ok, tyckte hon.
Det var inte hennes jobb att ha några svar (sant, det kan ingen annan ha) och inte hennes jobb att hjälpa mig på traven med frågor, motfrågor eller vinklingar. Hennes jobb var att lyssna och om jag sa "Jag vet inte" säger hon bara "Jag vet inte heller". Inte kommer vi någon vart med det när jag sitter fast. Kanske har/hade jag orealistiska förväntningar om henne som bollplank. Tydligen.

Nåja, har uppehåll till slutet på mars. För att sen avsluta antar jag. Har skrivit upp mig på KBT-aktiverningen i alla fall. Kan ju bli intressant.

Jag fryser fortfarande.

Betydligt mer positivt var det att träffa bror min, vi käkade och var på bio. Edge of Darkness, med Mel Gibson. Det var riktigt bra, tämligen blodig men inte lika mycket som jag förväntat mig, och hade ett käckt positivt slut. Sevärd var den i alla fall. Nästa vecka blir det nog Wolfman. Det var underbart att träffa brodern i alla fall även om jag nog var lite tröttare än jag borde och pinsamt pank.

Nu är det dags att knoppa.

Kallt

Det är fantastiskt vad jag fryser idag. Inte för att det är kallare inne eller så heller. Förmodligen har jag nog bara inte ätit tillräckligt och inte rört mig så mycket. Men irriterande är det, jag gillar inte att frysa. Särskilt inte om fötterna.

Varför?

Varför går jag inte och lägger mig när jag är trött och borde? Är fortfarande vaken, borde fan ha knoppat vid nio, typ.

Jag blir så trött.

Skam

Har tidigare haft svårt att förstå och ens definiera känslan skam.
Hur den känns och om jag känner den.

Så är det inte längre. Känslan är intensiv och det är skam jag känner. Så tydlig.

Jag skäms för
att jag valde att inte gå till terran igår. För att jag inte klarar av att må bättre, för att jag inte klarar av mitt liv på ett bättre sätt. Jag skäms för alla mina "Jag vet inte"-svar. För att jag inte förstår. För att jag inte kan acceptera.

Jag skäms för
gåvan jag gjort till A för att fira att hon är klar i terapin. Något jag tycker är värt att firas. Men jag skäms för texten jag skrivit, för ramen jag satte den i. Jag skäms för den känsla jag försökte förmedla. Jag skäms för att jag skäms. Men jag kommer trots det ge henne den och hon får göra vad hon vill med den, till och med stoppa den i en byrålåda eller slänga den. Det är ok, men jag skäms för att jag skäms över något jag skapat.

Jag skäms för
att jag ställde in promenaden med J. Jag sms:ade vid fyra snåret på morgonen, kunde inte sova, trots piller och sånt. Jag skäms för att jag inte kunde sova, för att jag hade sån ångest, för att jag inte kan ta hand om mig själv så jag kan ta mig ut på en enkel jävla promenad. Jag gillar ju dom promenaderna med henne juh. Jag skäms för min oförmåga.

Jag skäms för
att jag inte ens hörde av mig till L igår. Vi skulle ses på en fika, vilket var min ide till och med. Jag mådde så dåligt, sån ångest. Och visst jag var lite fysiskt sjuk med men va fan. Jag skäms så för att jag inte ens loggade in och meddelade att det inte skulle bli något. Hon skulle förstå och vi kunde ta det en annan dag. Jag skäms så och jag skäms för att jag skäms. Jag skäms för mig oförmåga, min mesighet, min idioti och rent ut sagt elakhet i tanklösheten.

Jag hatar denna intensiva skam.
Men nu vet jag med all önskad tydlighet vad det är för känsla, nu kan jag identifiera den enkelt och klart.

Jag hatar mig själv.
Jag skäms för att jag hatar mig själv.
Jag hatar att jag skäms för mig själv.
Fan.

Måndagen var riktigt bra

som skönt var. Men idag har varit jobbig igen. Trött och ångestig. Har ont i ena örat och halsen. Har haft feber idag, tror jag. Kan inte hitta termometern. Men har drömt livligt som jag alltid gör när jag har feber och svettats som fan.