En stillsam saknad.

Vi står tätt ihop och jag har mina armar runt din midja.
Ena handen vilar i ryggslutet, just där mellan ryggen och rumpan.
Kinden mot din axel och näsan tätt i mot din hals.
Jag andas in din underbara, varma doft med långa djupa andetag.
Andetag som speglar dina.
Lyssnar vaket på din intagande röst men utan att höra det du säger.
På något sätt förstår jag ändå det du förmedlar.
Trygghet, i dig själv, i mig och i oss.



Finns du där ute?
Jag vill träffa dig.