Natten har varit tung som fan men nu känna det lite lättare, kanske har det med den någna överdoserandet av värktabletter men det må vara hänt, dom är snart slut i alla fall.
Just nu känner jag mig bortom hopplösheten, jag orkar inte ens med den. Så jag ska göra mitt bästa för att överleva dagen, ska käka lunch med J och pasera biblan och apoteket. Kanske blir det en burgare och öl till kvällen, jag hoppas verkligen på det. Behöver det känner jag, liksom se att det finns normala människor. J är iof också normal, hehe, men inte lika cynisk som G.
Nå nu måste jag sätta fart.
Jag hoppas på en vimsigt bra dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar