Jag vill åka hem

Trött och kinkig.

Som tur är kom bror och pappa hem från landet i lördags, så jag har haft en ledig dag i alla fall. Söndagen sov jag länge och sen tog jag en prommenad runt forsön, väldigt vacker och avkopplande. Och det var ett skönt brus från forsarna runt ikring. Sen gick jag hem och sov en stund, läste lite, åt middag och sov lite till. Jag behövde verkligen det.

Igår var bror och jag ute och shoppade lite och idag har jag haft sovmorgon.

Jag jagar fortfarande den som ska vara samordningsansvarig om inte jag tagit på mig det. Vi får väll se hur det går.

Imorgon ska mamma till sjukhuset och få sin port-a-cash och får som tur är ligga kvar över natten och få sina cellgifter innan hon åker hem. Skönt att slippa åka fram och åter.

Många tankar och känslor virvlar runt nu.
Jag känner inte att jag gör ett bra jobb här, jag missar saker och jag vet inte allt. Det har varit otroligt dålig information, jag har själv fått ta reda på vad som ska göras och vad som finns att tillgå.
Jag vill inte längre.
Känner mig bara värdelös.

Och mitt egna ickeliv då?
Jag fyller snart 40.
Och jag har inget alls.

Jag kan inte ens försörja mig.
Inget jobb.
Och jag blir utförsäkrad sista december.
Vad ska jag göra då?

Varför inte avsluta det hela då?
Jag kommer ju inte att få något jobb
någon utbildning, katt, pojkvänn/flickvänn.

Jag kommer aldrig att må bra.
Jag kommer aldrig att tillföra något till samhället.
Jag kommer aldrig att göra något av värde för någon annan.

Så varför inte göra något jag borde ha kläm på vid det här laget.
Något jag kan lyckas med.