Igår var en ovanligt dålig dag, jag fick kämpa hårt för att inte göra något dumt. Och hela tiden dök frågan upp "Varför?" Varför ska jag kämpa, varför ska jag stå ut att må så dåligt. Det känns inte som att det är ett ändamål i sig att bara överleva. Jag har inget liv. Frågan är väll om jag vill ha ett? Vågar ha ett?
Jag vet inte.En dag i taget, en timme i taget, en minut i taget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar