Vet inte varför men jag känner mig så nere, så hopplös.
Vill bara sova, inte känna något.
Orkar inte.
Men jag vet att jag borde ta tag i saken istället.
Stör mig på saker.
Men där det verkligen dom jag stör mig på?
Eller är det bara det att min oförmåga att göra något som stör.
Jag vill inte erkänna att det är mitt ansvar att agera, att se till att... ja något.
Och är det alltid det? Jag vill inte, orkar inte.
Varför... varför?
Varför kan jag inte bara acceptera att det alltid är mitt ansvar.
Alltid kommer att vara mitt ansvar.
(oavsett om det är det eller inte)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar