Det känns som om inget har hänt, men det har det ju.
Kunde inte somna i måndags kväll så jag tog en sömnis jag fått av min bror, det var så skönt att sova. Tror dock att jag tog den aldeles för sen för jag hörde inte väckarklockan och det burkar inte vara ett problem.
Så jag kom en timme för sent till gruppen. Kommer knappt ihåg vad vi pratade om, eller snarare inte alls.
Sen vart det massa gråt, jag var helt förstörd på individ så min terra gick iväg för att leta upp en läkare. Fick efter mycket om och men 5 xanor och 4 stilnoqt och en ny tid på fredagen. Är det verkligen så illa med mig?
Efter det bar det av till en resturang för burgare och öl, ganska mycket öl. Det var länge sen jag pratade så mycket, men jag hade trevligt i alla fall. Sov över hos G och J, sov. Var något trött och borta hela onsdagen.
Idag har jag träffat pappa, vi var och tittade på tavlor i skogås. Det var kul att se han, har inte gjort det sen i somras. Det känns lite som om jag måste tjata mig till att få träffa han, att han inte vill. Men jag vet inte, kanske jag inbillar mig.
Ikväll ska jag försöka ta mig isäng tidigt så jag kan ta en stillis och ändå komma upp i tid. Ska ju till terran igen. Men någon xanor jag har inte provat, har inte känt att jag måste. Ska dock försöka få fler stillisar och få möjlighet att få fler xanor om jag behöver och det visar sig att dom funkar.
Just nu flyter tiden ihop, känns det som, den liksom sugs ner i ett svart hål och bara försvinner. Jag vet inte vad jag känner, hur jag känner.
Hade jag inte mått så dåligt (?), hade jag nog inte ens funnits. Inte varit död, bara inte existerat.
Det skumma är att jag dessutom känner mig ensam, trots att jag varit mycket mer social än vad jag brukar vara. Vet inte varför jag känner så och inte varför jag känner mig ensam bland folk heller. Jag som gillar min ensamhet och ofta även uppskattat sällskap.
Vet varken fram eller bak just nu, jag i min lilla egovärld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar