torsdag 1 januari 2009

*mutter*

Ja du, ångesten ligger som ett tjokt band runt bröstet och jag mår ILLA, har svårt att andas och vet knappt vart jag ska ta vägen.
Mitt lidande, mitt liv.

Kunde inte somna pga den heller, det han bli riktigt ljust innan jag lyckades och sen vaknade jag för en bra stund sen. Inte särskillt utvilad.

Men varför jag har sån ångest?
Jag vet inte.
Vad är det jag inte vill se?

Jag känner mig inte så nere i alla fall och det är ju skönt. Ska försöka äta något och bege mig ut på en prommenad i solen, jag håller tummarna för att det ska hjälpa. Kanske kommer jag till och med på varför ångesten envisas att hänga med mig.

Inga kommentarer: