Rädsla och ångest

Visst jag brukar inte vilja gå ut, inte visa mig ute. Men idag är rädslan och ångesten så verklig, så påtaglig. Jag vill gå ut, vill vilja gå ut. En promenad, vad som helst. Vill kunna röra på mig utan att skämmas, utan att känna sådan skuld. Vet inte riktigt hur jag ska hantera detta. Men jag hoppas det kanske ger sig till i morgon, eller kanske inte. Kanske är det så att jag vanligtvis förtränger eller stänger av för att kunna göra något.

Det vill jag inte.

Jag vill känna, kunna och göra.

Jag vill leva.