Vår?

Blir det måhända vår ändå?

Snöade häromnatten men idag har det varit skönt ute, torrt och dammigt (det dammiga var inte så skönt). Men det gör inget. Det har varit rätt bra ändå.

Från och med inatt är jag tillbaka på noll. 8 månader och 21 dagar rätt ner i handfatet. Borde skriva en kedjeanalys på saken men det får bli senare. Det vart ingen stor grej.

Nåja, ny dag, nytt tag.

Eller nått.

Sovstund

Har haft en tre dagars sovstund, typ. Bara varit vaken kortare stunder. Så skönt.

Idag har jag sprungit runt och fixat papper.

Är helt slut.

Igen.

Trasig

Dagen har varit frånvarande/intensiv ångestig.

Jag vågar inte göra något.

Jag vill.

Nåja är man feg så är man.

En dag till.

Cirklar, runt, runt.

Träffade pappa igår, det var underbart och gjorde så ont.

Jag älskar pappa.

Fundering

Om jag nu inte hänger med i lite pappersexercis, inte orkar något och inte får något gjort.

Hur i helvete tror jag då att jag ska kunna klara av ett jobb?

Jag är fan 38 och jag vet fortfarande inte vad jag ska bli när jag blir stor.

Jag bidrar inte med något till samhället.

Utan kostar bara.

Och baserat på livet så här långt kommer ju framtiden att se lika dan ut.

Det är ju uppenbart att jag inte klarar av att förbättra vare sig mig själv eller min situation.

Jag vill inte ha det så.

Jag vill inte vara en samhällsparasit.

Men ärligt talat är det just vad jag är.

Trött

Så trött och har inte orkat göra något idag.

Fan.

Men jag orkar inte.

Vill bara sova.

Ska sova tidigt, ska träffa pappa imorgon.

Dum i huvudet

Fan va jag är dum i huvudet. Hade så svårt att hänga med och förstå vad handläggaren sa. Naturligtvis var pappret fel ifyllt. Intyg saknades och mitt försäkringsskydd är för högt.

Fan va jag känner mig korkad.

Papper

Hatar papper och fylla i blanketter är inte min grej.

Har kämpat, letat, skrivit ut papper.

Till soc imorgon.

Har säkert missat något viktigt.

Är så säker på att inte få någon hjälp alls.

Får väll se vad som händer.

Har tagit mig i kragen i all ångest och tvättat.

Känns lite som om det blev av för att förtränga lite av ångesten med papperna.

Skakar lite, har massiv ångest.

Vad fan ska jag göra.

Jag vill inte mer.

Så många tankar kring mig, mitt liv.

Vad jag gör eller snarare inte gör.

Det är skönt ute, jag ser det men känner jag?

Är så förvirrad, får ta en stund i taget.