Shit va länge sen jag skrev något.

Inte för att jag har något att skriva om. Jag har mått så otroligt dåligt, varit helt under isen. Idag har jag tack och lov en lite bättre dag.

Har varit ute och handlat, det är svalt men rätt skönt ute.

Under de senaste månaderna har jag inte varit ute för annat än handlingen och då bara för att jag måste. Hemmet har förfallit helt, inte för att det var någon större ordning tidigare heller. Dessutom är jag i en desperat behov att tvätta, ska försöka få det gjort i morgon.

Det är så mycket jag inte gjort men inte klarat av. Har varit så hopplöst.

Inte varit social, ingen terapi (sommaruppehåll bla), inga promenader, inte ens duschar typ.

Finns det alls något hopp för mig?

Ny basutredning har gjorts.

Sammanfattande bedömning

Patienten uppfyller kriterierna för Axel-1 diagnoserna Egentlig depression, suisidalitet och social fobi under utredningstiden. Tidigare diagnostiserad depression och suisidalitet bekräftas. Självskattas indikerar svår ångest.

Genomförd SCID-II bekräftar tidigare bedömd borderline personlighetsstörning. Patient faller även ut på fobisk och depressiv personlighetsstörning vilket stärker redan ställd diagnos.

Sammanfattningsvis uppvisar patient en omfattande problematik där emotionell instabilitet, depressivitet och ångest är de mest framträdande dragen. Den emotionella instabiliteten innefattar tomhetskänslor, självdestruktivitet, låg självkänsla och dissociativa symtom. Nedstämdheten är kopplad till känslor av ångest, självförakt och missmod inför framtiden. Även om tankar om framtiden finns saknar patient egen drivkraft till genomförande. I kontakten uppfattas patient som distansierad och mimikfattig.

Aktuella uttryck är ett molande ångestpåslag som ligger nära att bryta igenom i panikattacker. Denna ångest resulterar i olika former av undvikandebeteenden, främst ett retirerande till den egna lägenheten. I denna isolerade miljö blir patients depressiva tankar mer påtagliga. Ett ruminerande om sin egen otillräcklighet och oförmåga att förändra sin framtid leder till tankar om att inte finnas, att inte ha ett liv. Avsaknad av ändamålsenliga strategier för att kunna hantera ångestpåslag begränsar ytterligare patients vardag.

Depressivt utlösta hallucinationer har förekommit tidigare men bedöms inte vara av psykotisk valör.

Patient uppvisar stora svårigheter i att hantera stress, har bristande koncentrationsförmåga och uthållighet samt igångsättningssvårigheter gällande primär och sekundär ADL. Nedsatt arbetsminneskapacitet kan inte uteslutas.

Rekommendationer

Patient har genomgått ett flertal behandlingsförsök med lägre utfall än förväntat. Patient har kvarstående, omfattande funktionsnedsättning som präglar och begränsar hennes dagliga liv. Komplexiteten i sjukdomsbilden leder till bedömningen att  vidare utredning är befogad.

Patientens låga funktionsnivå, diskrepansen mellan språk och känslor och brister i planerings- och initiativsförmåga bedöms behöva utredas neuropsykologiskt. Föreligger autismspektrumstörning? Funktionsbedömning av arbetsterapeut kan ghe nödvändig kompletterande information.

Terapeutisk åtgärder ligger sannolikt inom sfären för beteendeaktivering och färdighetsträning men får efter genomförd neuropsykologisk utredning bedömas vidare.

Den senaste månaden

Den senaste månaden har varit ganska olidlig, massiv ångest, depression och uttalade självmordstankar. Har varit sjukskriven men när nu tillbaka på jobbet.

Dock fortfarande hopplös.

Senaste veckan

har varit rätt bra. Har sovit bättre, ätit bättre, kunna slappna av bättre. Det går åt rätt håll.

Bättre nu

De senaste två veckorna har varit plågsamma. Jag har mått jävligt dåligt. Jag har inte varit på jobbet, som tur är kommer jag att få en sjukskrivning i alla fall.

Men det har varit två positiva händelser; Pappa har varit över på middag för att fira min födelsedag det var jättetrevligt. Och jag har träffat J för en fika av samma anledning, jättetrevligt det med.

Idag mår jag bättre, har sovit helt ok, har ätit frukost, duschat och var nästan i tid till jobbet.
Det har vänt. Äntligen.

Jag hare vägt mig på morgonen och vågen visade 92,9, ett mycket bättre resultat än vad jag förväntade mig. Har tydligen inte ätit så mycket som jag trodde när jag gått hemma. En underbar sak är att jag kommer i mina älsklingsjeans som jag inte kommit i på flera år..Det känns så skönt.

Seg dag

hela dagen har passerat framför datorn. Har inte orkat göra något alls. Livet är meningslöst och kan inte fortsätta på det här sättet.
En ingen vidare födelsedag.

Måndag

Jag har fel, har ingen läkartid idag. Tyvärr. Det är inte förens nästa måndag. Ska jag behöva stå ut en vecka till innan jag i alla fall inte får någon hjälp.